Historien om Attefallshuset

Ett bygglovsbefriande begrepp

Hur känns det?

Den frågan möter jag ofta. Att ha fått ett hus uppkallat efter sig, är inte många förunnat. Och visst är jag lite stolt. Att få vara förknippad med en politisk reform som har vidgat människors frihet, hjälpt dem att lösa sina vardagsproblem och dessutom bidragit till att en massa nya jobb skapats i byggbranschen, det är faktiskt något att vara stolt över.

Reformen trädde ikraft 2 juli 2014, och redan under första hösten byggdes flera hundra attefallshus. Enligt Boverket har det inrapporterats över 1000 attefallshus under 2015, och då har inte alla kommuner svarat.

Det tar sin tid för en sådan här reform att sätta sig. Och eftersom detta är hus som kostar lite mer än en friggebod, så är det ett större beslut att ta. Ett beslut som kräver eftertanke och planering.

När jag blev bostadsminister lade jag stort fokus på att ge mig i kast med regelverk som gör att det tar lång tid, och är förknippat med stora kostnader, att få fram mark för bostadsbyggande. Det är en av de största utmaningarna vi har i tillväxtområdena.
Men jag sa också att vi måste förenkla regelverken för vanligt folk.

En utredare, som skulle titta på en del frågor kring Plan- och bygglagen, fick i uppdrag att också föreslå förenklingar i bygglovshanteringen för vanliga husägare. Han kom med tre förslag:

• Möjlighet att göra en tillbyggnad på högst 15 kvadratmeter

• Möjlighet att inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus

• Möjlighet att bygga upp till två enkla takkupor.

Åtgärder som skulle kunna genomföras utan bygglov men efter anmälan till byggnadsnämnden.

När en god vän och granne anordnade en invigningsfest fick jag äran att klippa bandet!

Utmana friggeboden

Bra, tänkte vi. Men utredaren hade inte rört friggeboden, eftersom ytan bara några år tidigare hade utökats från 10 till 15 kvm. På regeringskansliet sa vi att någonting mer borde kunna göras med friggeboden. Vi gav Boverket i uppdrag att se över vad man kunde göra för att vidga friggebodsreformen. Kanske lite större yta? Och vi skickade med uppmaningen till dem att tänka brett.

Boverket kom då tillbaka med två förslag:

• Att göra just friggeboden lite större, från 15 till 20 kvm med lite högre nockhöjd
eller att vara lite djärvare.

• Skapa ett så kallat komplementbostadshus på 25 kvm med nockhöjd på 4 meter.

Friggeboden, som egentligen heter komplementbyggnad i lagstiftningen, får man inte bo i. Men valde man alternativ nummer två skulle man kunna göra en bostad som man de facto kunde bo i och som dessutom kunde vara året-runt-bostad.

Detta ledde i sin tur fram till att brandsäkerhet och vissa tekniska egenskapskrav blev centrala. Det handlade ju om faktiska bostäder. Därför blev också dessa komplementbostadshus anmälningspliktiga. Men det skulle ske genom en enklare process, och husen skulle kunna byggas även om detaljplanens maxgräns för bostadsyta var uppfylld.

Vi såg en möjlighet att skapa något nytt, att tillföra en ny dimension av nya hus. Sagt och gjort. På det spåret gick vi.

Efter remissbehandling, justeringar och kompletteringar av förslagen så gick vi till riksdagen. Där kallade ett av partierna husen för statarhus. Men efter en del knorr så fick vi en bred uppslutning bakom förslagen.

#25kvadratmeterfrihet

Begreppet attefallshus finns alltså inte i lagstiftningen, utan det var olika intresseorganisationer, andra politiker och media som började använda detta uttryck. Och när TT och Aftonbladet efter att reformen slutligen presenterats började använda begreppet, så satte sig uttrycket attefallshus ordentligt, och nu är det ganska vedertaget.

Men varken jag eller Birgit Friggebo har alltså våra namn i lagböckerna.

Som jag sa i riksdagsdebatten när lagen antogs, så kommer de 25 kvm att bidra till att lösa många vardagsproblem för människor runt om i landet.

Den växande familjen skapar mer utrymme genom en tillbyggnad. Tonåringen kan få ett eget hus på gården.  Mormor kan flytta närmare barnbarnen och ända ha ett eget boende. Kontoret som inte får plats i huset när familjen växer, placeras i ett eget hus på gården. Studenten får en bostad att hyra. För att inte nämna alla lösningar som kan uppstå i sommarstugan där exempelvis de vuxna barnen vill ha en egen stuga.

Möjligheterna är oändliga. Och till detta ska vi lägga alla de prisvärda koncepthus som kommer att dyka upp när byggbranschen utvecklar sina koncept i takt med stigande efterfrågan. Vilket i sin tur pressar priser och ökar utbudet.

När friggeboden kom 1979 var det ungefär samma kritik då som nu. Man varnade för än det ena, än det andra. Myndigheternas kontroll skulle minska, förfulningen av bostadsområdena skulle öka och konflikterna mellan grannar öka.

Men då ska man veta att i lagförslaget finns spärrar som gör att kulturellt värdefulla miljöer kan värnas. Inget tyder ju heller på att människor vill ha det fult omkring sig, och ingen vill sänka värdet på sin fastighet. Det gör att den här kritiken faller ganska platt. Liksom den gjorde när samma kritik riktades mot friggeboden en gång i tiden.

Stefan Attefall

PS. Känns viktigt att understryka att jag aldrig haft eller har något ägarintresse i något företag som tillverkar eller säljer attefallshus. DS

FAKTA. Detta gäller för attefallshus. Källa: Boverket

UTFORSKA VIDARE. Även många privata initiativ har skapats för att på olika sätt lyfta fram och informera om attefallshuset, bland annat webbsidan Attefallshus.se. Där hittar du bland annat länkar till en lång rad leverantörer och tillverkare av attefallshus.

 

Dela gärna

Stefan Attefall
072-513 66 25
stefan(a)attefall.com

Cecilia Attefall
070-783 89 09
cecilia(a)attefall.com

Solidus AB
c/o Attefall
Högabergsgatan 21

554 46 Jönköping

Org.Nr 556990-8741